I påskas flyttade jag äntligen in i mitt lilla torp som jag längtat så mycket efter.
Omgående fick jag frågor om jag även bloggar om mina pågående projekt i det nya huset.
- Nja, nej, det gör jag inte.
Men nu har det gått några månader, behovet och lusten att kunna dokumentera vad man gör har växt sig allt större, mycket för mig själv, för att på nått sätt få ett bra arkiv att kunna tittat i om vad man har fått uppleva och vad man har gjort i huset.
Mycket också för mina vänner, som bor i när och fjärran, om inte alltid har den tid och möjlighet att kunna hälsa på när de vill.
Men mest framförallt för de som kommer bo i huset efter mig, vilket skatt det hade vart om de innan mig hade dokumenterat allt. Se deras tankar, idéer och visioner om vad huset är och vad det skulle kunna bli.
Min inredningssmak (till skillnad från min sambos) är inte särskild skandinavisk eller för den delen minimalistisk, men jag har som mål att försöka vara respektfull mot huset. Det är ju trots allt 110 år gammal, och det känns dumt att försöka argumentera emot nån så gammal och vis, som vart med om så mycket.
Så välkomna hem till oss, och till huset som för över 100 år sedan användes som just det: En Skomakarstuga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar